Christer Themptander heter en man med ett skägg som under sjuttitalet beslöt sej för att ställa sitt konstnärsskap i politikens tjänst. Han skulle göra bilder i syfte att öka och forma folks kamplusta. Här var det inte tal om dyra oljemålningar för dom kapitalistiska samlarna att stoltsera med; med sax, kamera, lim, kopieringsapparat och tuschpennor skapade Themptander bilder av andras bilder, bilder från början tänkta att massproduceras och kopieras. För att sprida ordet, inte konstnären. En sympatisk och allt annat än tidsenlig hållning.
Ibland blev han en smula plakatpolitisk, hur behjärtansvärt ämnet än må ha varit. Men för det mesta skapade han, i mötet mellan två kända ikoner, effektiv och slagfärdig konst som kommenterade USA:s förtryck mot urinvånarna, Nixons blodiga vietnampolitik eller SAF:s (och för den delen SAP:s) syn på arbetstagarna (dom som med berått mod tar arbete från andra utan att ge nåt igen).
Som utomstående tycker man att här borde väl vänsterpartierna ha varit tacksamma: här kommer en bildmakare med sinne för drastiska effekter och erbjuder sin arbetskraft.
Då har man inte riktigt insett hur besvärliga begrepp som "tolkningsmöjlighet" är för en politisk organisation.
Det är snarare regel än undantag att partierna inte vill ha den konst som konstnärerna erbjuder dom. Konstnärer tänker ofta i termer av poesi, humor och skönhet - partier tänker oftare i form av dagordningar och paragrafer och kaffekassa. Konstnärer kan inte låta bli att lägga in dubbeltydigheter och komplexitet i det dom gör. Partier hatar allting som inte går att bryta ner i teser.
Bilden "Kvivitt" hamnade efter långa diskussioner på omslaget till FiB/Kulturfront - en vänsterförening och - tidskrift med janarna Myrdal och Guillou som stod maoistiska skp nära. Ett bildutskott inom föreningen hade 1977 en bildkonferens, då bl.a. "Kvivitt" diskuterades. En av aktivisterna inom utskottet formulerade vad som säkert inte bara var en ensam testuggares trötta tyckande:
Grått och gråblått dominerar bilden. På håll flyter den ihop till en gråtonskala. Vad vill bilden säga? Inte får jag lust att ta kontakt med grannarna och kämpa mot hyreshöjningar. Det känns lika bra att hänga sig direkt, när man ser den här bilden... - Man får inte reda på om "konstnären" är positivt eller negativt inställd till den moderna stadsmiljön. Där blir bilden poänglös? Kvivitt?
Citat och bilder ur Themptander-samlingen "Klipp till!" (Arbetarkultur, 1980).
Ibland blev han en smula plakatpolitisk, hur behjärtansvärt ämnet än må ha varit. Men för det mesta skapade han, i mötet mellan två kända ikoner, effektiv och slagfärdig konst som kommenterade USA:s förtryck mot urinvånarna, Nixons blodiga vietnampolitik eller SAF:s (och för den delen SAP:s) syn på arbetstagarna (dom som med berått mod tar arbete från andra utan att ge nåt igen).
Som utomstående tycker man att här borde väl vänsterpartierna ha varit tacksamma: här kommer en bildmakare med sinne för drastiska effekter och erbjuder sin arbetskraft.
Då har man inte riktigt insett hur besvärliga begrepp som "tolkningsmöjlighet" är för en politisk organisation.
Det är snarare regel än undantag att partierna inte vill ha den konst som konstnärerna erbjuder dom. Konstnärer tänker ofta i termer av poesi, humor och skönhet - partier tänker oftare i form av dagordningar och paragrafer och kaffekassa. Konstnärer kan inte låta bli att lägga in dubbeltydigheter och komplexitet i det dom gör. Partier hatar allting som inte går att bryta ner i teser.
Bilden "Kvivitt" hamnade efter långa diskussioner på omslaget till FiB/Kulturfront - en vänsterförening och - tidskrift med janarna Myrdal och Guillou som stod maoistiska skp nära. Ett bildutskott inom föreningen hade 1977 en bildkonferens, då bl.a. "Kvivitt" diskuterades. En av aktivisterna inom utskottet formulerade vad som säkert inte bara var en ensam testuggares trötta tyckande:
Grått och gråblått dominerar bilden. På håll flyter den ihop till en gråtonskala. Vad vill bilden säga? Inte får jag lust att ta kontakt med grannarna och kämpa mot hyreshöjningar. Det känns lika bra att hänga sig direkt, när man ser den här bilden... - Man får inte reda på om "konstnären" är positivt eller negativt inställd till den moderna stadsmiljön. Där blir bilden poänglös? Kvivitt?
Citat och bilder ur Themptander-samlingen "Klipp till!" (Arbetarkultur, 1980).
Post Title
→Last themptander of Christer.
Post URL
→https://aciksexygirls.blogspot.com/2008/09/last-themptander-of-christer.html
Visit Acik Sexy Girls for Daily Updated Wedding Dresses Collection
