Alla ni som är maniskt intresserade av Carl Bildts gamla ungdomsgäng vet ju redan att Peje Emilsson - "Peje" är Per-Magnus på infantilmoderatska - grundade högerpropagandabyrån Kreab. På CV:t finns x antal moderata valkampanjer och påtryckningar som gjorde Maria Borelius till minister.
I oktober 2006 firade Peje och hans fru - lustigt nog inte "Guje" eller "Gulle" eller "Guggu" utan bara Gunilla - fyrtiårig bröllopsdag.
Kulturtidskriften Aftonbladet rapporterade om en glad och uppsluppen stämning: festen firades ända fram till halv ett i Spegelsalen på Grand och med tre generationer högerledare - Adelsohn, Bildt, Reinfeldt - bland gästerna. Reinfeldt kommenterade tillställningen på det där extra spirituella viset som är hans specialitet:
Det var jättetrevligt.
Det mest bisarra i den här två år gamla artikeln är en passus där det berättas att Peje överraskat Gunilla med en "morgongåva". En anonym festdeltagare berättar:
Peje köpte en bokbuss som morgongåva till sin fru och hon och gästerna överraskades med en film om bussen. Det var mycket romantiskt.
Det här lämnade mej ingen ro när jag läste det. Artikelförfattaren bara sveper förbi det helt BISARRA faktum att en man har gett sin fru en buss i morgongåva - utan att ställa en enda följdfråga.
Körde bussen alltså in i sovrummet? Hur löjligt stort dörrhål har i så fall Emilssons?
Eller var det bara så att Peje lät sin fru gå ombord på en vanlig bokbuss och låna så många böcker hon ville? För det får ju alla göra? Och hur romantiskt är det?
Och den där filmen? Stod alltså Adelsohn och grabbarna och glodde på en film om en bokbuss?
Frågor, frågor, frågor.
En gissning var att Gunilla är uppväxt ute på landet och tyckte det var jobbigt när bokbussen kom att hon aldrig riktigt hann bestämma sej, och så sa hon till sej själv att ”en dag, när jag fått en man som tjänar löjligt mycket pengar på att få folk att rösta på en man som kallas Totto, då ska jag minsann ha min egen bokbuss i mitt sovrum, en bokbuss som bara jag får låna av!”
Det som talar emot den teorin är ju att bokbussen är en typisk gammal sosseinstitution av precis den sorten alla moderater med självaktning hatar. Är det inte konstigt att Bildts bästa kompis köper en socialdemokratisk ikon och ger till sin fru?
Det kan ju ha varit så att det var en hatpresent. Som nåt slags voododocka. Peje köpte det värsta han och Gunilla visste, och sen ägnade dom sej bägge åt att spotta och pissa och slå på den där bussen. Under rituella former. Medan Adelsohn och Reinfeldt stod i ring runt omkring och gjorde raketen.
Var det en sån ritual som vår regeringschef tyckte var "jättetrevlig"?
Det lät ju orimligt, minst sagt.
När jag nu försöker reda ut den härvan genom att googla på "peje bokbuss", förstår jag en smula bättre. Peje är inte bara propagandachef, han sitter också i styrelsen för nåt som heter Kunskapsskolan och verkar vara ett pionjärprojekt för friskolor. Gunilla visar sej vara bibliotekarie och båda "älskar kultur".
Och bokbussen ÄR på riktigt en bokbuss. En buss med böcker. Alltså en sån som alla stadsbibliotek höll sej med när jag var liten. Fast den här är alltså privat (alltså per definition lite bättre). Tanken är att den ska användas helt altruistiskt. Idén är att alla elever som går på Kunskapsskolan med dess filialer ska få tillgång till bussen, där dom kan låna ett gäng böcker som Peje, Gunilla och Horace Engdahl bestämt kan vara lämpliga.
Det är alltså samma princip som tillämpas på just stadsbibliotek, med den skillnaden att dom här böckerna inte ger bakterier från barn i lägre socialgrupper. Och att man slipper skänka nån form av tacksamhet till ett samhälle som engagerar sej i en. Istället får man buga inför en man som kallas Peje och som tvingar sina bröllopsgäster att titta på en film om en buss.
I oktober 2006 firade Peje och hans fru - lustigt nog inte "Guje" eller "Gulle" eller "Guggu" utan bara Gunilla - fyrtiårig bröllopsdag.
Kulturtidskriften Aftonbladet rapporterade om en glad och uppsluppen stämning: festen firades ända fram till halv ett i Spegelsalen på Grand och med tre generationer högerledare - Adelsohn, Bildt, Reinfeldt - bland gästerna. Reinfeldt kommenterade tillställningen på det där extra spirituella viset som är hans specialitet:
Det var jättetrevligt.
Det mest bisarra i den här två år gamla artikeln är en passus där det berättas att Peje överraskat Gunilla med en "morgongåva". En anonym festdeltagare berättar:
Peje köpte en bokbuss som morgongåva till sin fru och hon och gästerna överraskades med en film om bussen. Det var mycket romantiskt.
Det här lämnade mej ingen ro när jag läste det. Artikelförfattaren bara sveper förbi det helt BISARRA faktum att en man har gett sin fru en buss i morgongåva - utan att ställa en enda följdfråga.
Körde bussen alltså in i sovrummet? Hur löjligt stort dörrhål har i så fall Emilssons?
Eller var det bara så att Peje lät sin fru gå ombord på en vanlig bokbuss och låna så många böcker hon ville? För det får ju alla göra? Och hur romantiskt är det?
Och den där filmen? Stod alltså Adelsohn och grabbarna och glodde på en film om en bokbuss?
Frågor, frågor, frågor.
En gissning var att Gunilla är uppväxt ute på landet och tyckte det var jobbigt när bokbussen kom att hon aldrig riktigt hann bestämma sej, och så sa hon till sej själv att ”en dag, när jag fått en man som tjänar löjligt mycket pengar på att få folk att rösta på en man som kallas Totto, då ska jag minsann ha min egen bokbuss i mitt sovrum, en bokbuss som bara jag får låna av!”
Det som talar emot den teorin är ju att bokbussen är en typisk gammal sosseinstitution av precis den sorten alla moderater med självaktning hatar. Är det inte konstigt att Bildts bästa kompis köper en socialdemokratisk ikon och ger till sin fru?
Det kan ju ha varit så att det var en hatpresent. Som nåt slags voododocka. Peje köpte det värsta han och Gunilla visste, och sen ägnade dom sej bägge åt att spotta och pissa och slå på den där bussen. Under rituella former. Medan Adelsohn och Reinfeldt stod i ring runt omkring och gjorde raketen.
Var det en sån ritual som vår regeringschef tyckte var "jättetrevlig"?
Det lät ju orimligt, minst sagt.
När jag nu försöker reda ut den härvan genom att googla på "peje bokbuss", förstår jag en smula bättre. Peje är inte bara propagandachef, han sitter också i styrelsen för nåt som heter Kunskapsskolan och verkar vara ett pionjärprojekt för friskolor. Gunilla visar sej vara bibliotekarie och båda "älskar kultur".
Och bokbussen ÄR på riktigt en bokbuss. En buss med böcker. Alltså en sån som alla stadsbibliotek höll sej med när jag var liten. Fast den här är alltså privat (alltså per definition lite bättre). Tanken är att den ska användas helt altruistiskt. Idén är att alla elever som går på Kunskapsskolan med dess filialer ska få tillgång till bussen, där dom kan låna ett gäng böcker som Peje, Gunilla och Horace Engdahl bestämt kan vara lämpliga.
Det är alltså samma princip som tillämpas på just stadsbibliotek, med den skillnaden att dom här böckerna inte ger bakterier från barn i lägre socialgrupper. Och att man slipper skänka nån form av tacksamhet till ett samhälle som engagerar sej i en. Istället får man buga inför en man som kallas Peje och som tvingar sina bröllopsgäster att titta på en film om en buss.
Post Title
→En man som kallas Peje och ändå får gå fri på gatorna.
Post URL
→https://aciksexygirls.blogspot.com/2008/09/en-man-som-kallas-peje-och-anda-far-ga.html
Visit Acik Sexy Girls for Daily Updated Wedding Dresses Collection
