Den här tycker jag att det är konstigt att ingen uppmärksammar.
Den är alltså skriven av Jan Guillou. Ni känner säkert till honom. Han har skrivit böcker om hur Hamilton spöar folk i underrättelsetjänsten och hur Arn spöar folk på medeltiden och hur han själv spöar folk på internatskola.
"Gudarnas berg" utkom så sent som 1990. Det är alltså ingen ungdomssynd från den där mörka tiden mellan IB och Rekord-Magazinet, då Guillou i sin egen framgångssaga var utstött av etablissemanget och tvingades hanka sej fram.
1990 gav Jan Guillou också ut den femte Hamilton-romanen Den hedervärde mördaren, krönikesamlingen Åsikter samt Stora machoboken. Det ligger alltså nära till hands att tro att Jan Guillou inte la ner så hemskt mycket tid på sin science fiction-roman.
Det ligger också nära till hands att tro att han som omslagstecknare valde samme kille som illustrerar Vakna! och Vakttornet.
På omslaget presenteras för övrigt Guillou - redan då Sveriges mest kände journalist och bestsellerförfattare - i märkligt distanserade ordalag:
En spännande science-fiction-berättelse om en annan planet civilisation av den skicklige författaren Jan Guillou.
På ett vis är det naturligtvis inte konstigt att Guillou har skrivit science-fiction. Hela hans författarskap har vilat på pojkrumsromantik - riddare, spioner, agenter - så på ett vis är det egentligen konstigare att han inte skrivit några sjörövar- och musketörsromaner.
Det konstiga är som sagt att "Gudarnas berg" inte blev en minor classic jämte Hamilton och Arn.
Samt förstås innehållet.
Ett citat ur högen:
I Fafas arbetsrum fanns tre stora bildskärmar och en jättehäftig hemdator.
Jan Guillou förutspådde 1990 att människor i framtiden skulle använda begreppet ”hemdator”. En lite märklig spådom såtillvida att begreppet ”hemdator” var mossigt redan 1990.
Dessutom förutspådde Jan Guillou att människor i framtiden kommer att använda uttrycket ”jättehäftig” för att beskriva en hemdator. Och av detta kan vi väl dra slutsatsen att Jan Guillou antagligen var lika mycket i samklang med framtidens ungdomsspråk som han var med samtidens.
"Gudarnas berg" utspelar sej alltså om några hundra år, då huvudstaden i landet Skandinavien heter Köpenhamn och jordens fem länder har varsitt stort stjärnskepp som kan döda hela befolkningen om de används, varför man alltså måste se till att inte börja kriga så att de kommer till användning.
Det är onekligen lite Orwell över det hela. Fast mest George Lucas:
I kalvningssäsongen år två, stevansk tid i det Gudomliga Imperiets tideräkning, kom det uppror i det tätast befolkade landet, nummer 5, som Lara länge hade varnat för.
En galen tant startar krig för att komma åt jordens vattenreserver, varför huvudpersonen Steva – en elvaårig tjej – och hennes familj flyr iväg i ett av stjärnskeppen. De hamnar då, efter att ha legat nerfrysta i stjärnskeppet i två miljoner år, på en planet där folkslaget mogerna slaktar urinnevånarna stevaner – ett människoliknande folkslag som livnär sej på vattenödlor och frukt och som sover i högar i stora sovgropar.
Det är ungefär så konstigt som det låter:
Dom fyra moger som stod närmast sovgropen såg ut att vara något större och kraftigare än dom andra. Så började dom lyfta upp stevaner ur gropen, en i taget. Sen öppnade dom sina stora gap och bet hastigt till över nacken på den dom höll i så att man kunde se hur den liksom sprattlade till.
Sen skickade den som bitit ihjäl en stevan sitt offer till nästa man i kedjan. Och när den första döda kroppen kom fram tog närmsta mog resolut hand om den, sänkte sina stora huggtänder i buktrakten och slet sen med ett ryck upp skinnet på buken.
När det var klart vände han stevanen upp och ner, med buken närmast vattnet och sträckte in en av sina händer i buken och började slita ut maginnehåll och inälvor som han lät driva ner i strömmen. När stevanen var rensad sköljde han bukhålan med vatten och sen bet han tag över huvudet så att han fick av benen inne i nacken och slet av huvudet och slängde det i vattnet efter inälvorna.
Den är alltså skriven av Jan Guillou. Ni känner säkert till honom. Han har skrivit böcker om hur Hamilton spöar folk i underrättelsetjänsten och hur Arn spöar folk på medeltiden och hur han själv spöar folk på internatskola.
"Gudarnas berg" utkom så sent som 1990. Det är alltså ingen ungdomssynd från den där mörka tiden mellan IB och Rekord-Magazinet, då Guillou i sin egen framgångssaga var utstött av etablissemanget och tvingades hanka sej fram.
1990 gav Jan Guillou också ut den femte Hamilton-romanen Den hedervärde mördaren, krönikesamlingen Åsikter samt Stora machoboken. Det ligger alltså nära till hands att tro att Jan Guillou inte la ner så hemskt mycket tid på sin science fiction-roman.
Det ligger också nära till hands att tro att han som omslagstecknare valde samme kille som illustrerar Vakna! och Vakttornet.
På omslaget presenteras för övrigt Guillou - redan då Sveriges mest kände journalist och bestsellerförfattare - i märkligt distanserade ordalag:
En spännande science-fiction-berättelse om en annan planet civilisation av den skicklige författaren Jan Guillou.
På ett vis är det naturligtvis inte konstigt att Guillou har skrivit science-fiction. Hela hans författarskap har vilat på pojkrumsromantik - riddare, spioner, agenter - så på ett vis är det egentligen konstigare att han inte skrivit några sjörövar- och musketörsromaner.
Det konstiga är som sagt att "Gudarnas berg" inte blev en minor classic jämte Hamilton och Arn.
Samt förstås innehållet.
Ett citat ur högen:
I Fafas arbetsrum fanns tre stora bildskärmar och en jättehäftig hemdator.
Jan Guillou förutspådde 1990 att människor i framtiden skulle använda begreppet ”hemdator”. En lite märklig spådom såtillvida att begreppet ”hemdator” var mossigt redan 1990.
Dessutom förutspådde Jan Guillou att människor i framtiden kommer att använda uttrycket ”jättehäftig” för att beskriva en hemdator. Och av detta kan vi väl dra slutsatsen att Jan Guillou antagligen var lika mycket i samklang med framtidens ungdomsspråk som han var med samtidens.
"Gudarnas berg" utspelar sej alltså om några hundra år, då huvudstaden i landet Skandinavien heter Köpenhamn och jordens fem länder har varsitt stort stjärnskepp som kan döda hela befolkningen om de används, varför man alltså måste se till att inte börja kriga så att de kommer till användning.
Det är onekligen lite Orwell över det hela. Fast mest George Lucas:
I kalvningssäsongen år två, stevansk tid i det Gudomliga Imperiets tideräkning, kom det uppror i det tätast befolkade landet, nummer 5, som Lara länge hade varnat för.
En galen tant startar krig för att komma åt jordens vattenreserver, varför huvudpersonen Steva – en elvaårig tjej – och hennes familj flyr iväg i ett av stjärnskeppen. De hamnar då, efter att ha legat nerfrysta i stjärnskeppet i två miljoner år, på en planet där folkslaget mogerna slaktar urinnevånarna stevaner – ett människoliknande folkslag som livnär sej på vattenödlor och frukt och som sover i högar i stora sovgropar.
Det är ungefär så konstigt som det låter:
Dom fyra moger som stod närmast sovgropen såg ut att vara något större och kraftigare än dom andra. Så började dom lyfta upp stevaner ur gropen, en i taget. Sen öppnade dom sina stora gap och bet hastigt till över nacken på den dom höll i så att man kunde se hur den liksom sprattlade till.
Sen skickade den som bitit ihjäl en stevan sitt offer till nästa man i kedjan. Och när den första döda kroppen kom fram tog närmsta mog resolut hand om den, sänkte sina stora huggtänder i buktrakten och slet sen med ett ryck upp skinnet på buken.
När det var klart vände han stevanen upp och ner, med buken närmast vattnet och sträckte in en av sina händer i buken och började slita ut maginnehåll och inälvor som han lät driva ner i strömmen. När stevanen var rensad sköljde han bukhålan med vatten och sen bet han tag över huvudet så att han fick av benen inne i nacken och slet av huvudet och slängde det i vattnet efter inälvorna.
Post Title
→Rätt i planeten, Janne!
Post URL
→https://aciksexygirls.blogspot.com/2008/09/ratt-i-planeten-janne.html
Visit Acik Sexy Girls for Daily Updated Wedding Dresses Collection
