Nu när våra kära vänner murvlarna sitter och drar en kollektiv suck av lättnad och i korus tänker "vilken tur att han verkligen var död så att våra nekrologer inte ropade vargen kommer", vill jag påminna om ett av Oscarssons båda egensignerade storverk (det andra, "Sverige åt svenskarna", gjort i samarbete med den väl så excentriske Mats-Helge Olsson, har jag dessvärre aldrig sett).
En särling har lämnat oss och Sverige blir sej aldrig riktigt likt igen. Vem ska nu spela den snälle och lite konstige gamle farbrorn i våra julkalendrar?