På måndag skjuter den fart, En man med ett skäggs sprillans nya sommarföljetong. Liksom i fallet Henning Sjöström rör det sej om en bok i genren "helt jävla knäpp litteratur".
Liksom i fallet Henning Sjöström är det svårt att säja om det ska räknas som facklitteratur eller fria fantasier. Liksom i fallet Henning Sjöström vill man ömsom bläddra vidare, ömsom söka upp författaren och slå honom hårt i huvet med boken.
Vi pratar om en bok med den något överlastade titeln "HASCH. Hasch, anarki, kaos hotar oss alla. ´Inget är som drogen´". Temat är Droger. Författaren är en arkitekt med det Ture Sventon-klingande namnet Allan Rubin. Året är 1982.
I slutet av sjuttitalet gick Rubin runt i Stockholm. Han såg klotter av typen "Skjut en snut", "KSMB" och "Jag existerar!" Han såg ungdomar med "destruktiva" utseenden. Han besökte bokhandlar som sålde new age-kitsch och skivbutiker som sålde jackmärken med legaliseringsmotiv. Han läste i tidningen att Ebba Grön fick fina recensioner.
Gissningsvis träffade han även Staffan Hildebrand (då 33) och såg till att bli briefad på hur kidsen fungerar.
Allt detta fick honom att ta ledigt under ett år för att skriva denna volym om hur "drogkulturen" trängt sej in i samhället. Tillsammans med vad jag gissar var hans fru - han refererar till "Eva" som om hon är common knowledge - fotograferade han klotter, läste kvällstidningar och bläddrade i sin uppslagsbok.
I förordet erkänner han glatt att han inte vet ett piss om det han skriver om, men får det till att detta kan vara till deras fördel:
Vi har kunnat stå fria att iaktta och dra slutsatser - utan att behöva ta hänsyn till institutionschefer och anslagsgivare.
- samt andra som kräver faktakoll och sunt förnuft, frestas man att tillägga.
Ett axplock bland kapitelrubriken ger en hint om tonen i boken:
Hippies och punkare - i drogens spår!
Samfundets bröder tar kamp för sin drog
Drogen ger gemenskap som rättfärdigar missbruk
De haschrökande psykologerna - vår tids häxmästare?
Popgalor - farliga seanser för drogskadade
Klottret förmedlar drogens budskap!
Mjöldrygan i Småland
Rituella mord
Reptilhjärnan
Sover samhället?
Med lagom halsbrytande kopplingar till aztekerna och Jim Jones självmordssekt vill Rubin leda i bevis att artister som Bowie, The Clash och The Police, företeelser som förortsleda och tonårstristess, terrorism, astrologi och meditation, är betingade av drogmissbruk.
En DN-recension av en Springsteen-konsert innehåller kritikerklichéer som "erotisk värme" och upplyser parentetiskt att "cannabismolnen ligger som brandrök". Rubin reagerar med kraft:
Tydligen rökte publiken hasch fullt öppet - och detta ansågs inte anmärkningsvärt nog att ifrågasätta! - Var står DN i missbruksfrågan?
Erotisk värme, ölberusning och cannabismoln, artistens magi, hyllning till livsglädjen! Kan det tydligare beskrivas vad det handlar om? Var det frågan om en drogad voodooseans, denna gång lyckligtvis tillägnad livsglädjen? (Här vill jag 26 år efteråt svara Rubin: nej det var det inte, Allan.) Men vad skulle hänt om den primitiviserade publiken av någon anledning skulle ha utsatts för provokation?
För den som eventuellt vill veta nåt om cannabis och/eller ungdomskultur har den här boken inget matnyttigt att ge. Är man däremot intresserad av hur hysterisk debattonen kunde bli under åttitalets mest moralpaniska stunder, är det rena mumman.
To be continued.
Liksom i fallet Henning Sjöström är det svårt att säja om det ska räknas som facklitteratur eller fria fantasier. Liksom i fallet Henning Sjöström vill man ömsom bläddra vidare, ömsom söka upp författaren och slå honom hårt i huvet med boken.
Vi pratar om en bok med den något överlastade titeln "HASCH. Hasch, anarki, kaos hotar oss alla. ´Inget är som drogen´". Temat är Droger. Författaren är en arkitekt med det Ture Sventon-klingande namnet Allan Rubin. Året är 1982.
I slutet av sjuttitalet gick Rubin runt i Stockholm. Han såg klotter av typen "Skjut en snut", "KSMB" och "Jag existerar!" Han såg ungdomar med "destruktiva" utseenden. Han besökte bokhandlar som sålde new age-kitsch och skivbutiker som sålde jackmärken med legaliseringsmotiv. Han läste i tidningen att Ebba Grön fick fina recensioner.
Gissningsvis träffade han även Staffan Hildebrand (då 33) och såg till att bli briefad på hur kidsen fungerar.
Allt detta fick honom att ta ledigt under ett år för att skriva denna volym om hur "drogkulturen" trängt sej in i samhället. Tillsammans med vad jag gissar var hans fru - han refererar till "Eva" som om hon är common knowledge - fotograferade han klotter, läste kvällstidningar och bläddrade i sin uppslagsbok.
I förordet erkänner han glatt att han inte vet ett piss om det han skriver om, men får det till att detta kan vara till deras fördel:
Vi har kunnat stå fria att iaktta och dra slutsatser - utan att behöva ta hänsyn till institutionschefer och anslagsgivare.
- samt andra som kräver faktakoll och sunt förnuft, frestas man att tillägga.
Ett axplock bland kapitelrubriken ger en hint om tonen i boken:
Hippies och punkare - i drogens spår!
Samfundets bröder tar kamp för sin drog
Drogen ger gemenskap som rättfärdigar missbruk
De haschrökande psykologerna - vår tids häxmästare?
Popgalor - farliga seanser för drogskadade
Klottret förmedlar drogens budskap!
Mjöldrygan i Småland
Rituella mord
Reptilhjärnan
Sover samhället?
Med lagom halsbrytande kopplingar till aztekerna och Jim Jones självmordssekt vill Rubin leda i bevis att artister som Bowie, The Clash och The Police, företeelser som förortsleda och tonårstristess, terrorism, astrologi och meditation, är betingade av drogmissbruk.
En DN-recension av en Springsteen-konsert innehåller kritikerklichéer som "erotisk värme" och upplyser parentetiskt att "cannabismolnen ligger som brandrök". Rubin reagerar med kraft:
Tydligen rökte publiken hasch fullt öppet - och detta ansågs inte anmärkningsvärt nog att ifrågasätta! - Var står DN i missbruksfrågan?
Erotisk värme, ölberusning och cannabismoln, artistens magi, hyllning till livsglädjen! Kan det tydligare beskrivas vad det handlar om? Var det frågan om en drogad voodooseans, denna gång lyckligtvis tillägnad livsglädjen? (Här vill jag 26 år efteråt svara Rubin: nej det var det inte, Allan.) Men vad skulle hänt om den primitiviserade publiken av någon anledning skulle ha utsatts för provokation?
För den som eventuellt vill veta nåt om cannabis och/eller ungdomskultur har den här boken inget matnyttigt att ge. Är man däremot intresserad av hur hysterisk debattonen kunde bli under åttitalets mest moralpaniska stunder, är det rena mumman.
To be continued.
Post Title
→Ny sommarserie: Rubiner för svin.
Post URL
→https://aciksexygirls.blogspot.com/2008/08/ny-sommarserie-rubiner-for-svin.html
Visit Acik Sexy Girls for Daily Updated Wedding Dresses Collection
