Proggiga barnböcker del 11: Här är Nordvietnam

Det är så klart högst behjärtansvärt att göra böcker för svenska barn som förklarar hur barn ett halvt jordklot bort har det. 1970 fick det nog betraktas som allmänbildning också bland dagisbarn att känna till kriget i Indokina.

Vietnamkriget var ett vedervärdigt krig som bara idioter - Per Ahlmark - försvarade då och bara riktiga idioter - Per Ahlmark - försvarar nu. Jag tänker därför låta bli sarkasmerna.

Att författaren Erik Eriksson noggrant undvikit att levandegöra och dramatisera och istället envist och entonigt undervisa får betraktas som författarens frihet.

Att illustratören Mats Andersson har en hang-up på skjutvapen har så klart med den verklighet han ville återge att göra.

Att boken sen skulle läsas på samma dagis där leksaksvapen och krigslekar var absolut förbjudna kunde så klart ge dubbla budskap till ungarna, men världen är komplex.

Nedan kommer ett antal bild- och textcitat ur "Här är Nordvietnam" (Verdandis barnböcker no 4, 1970) att få tala för sej själv:Ho Chi Minh var Nordvietnams president under många år och han lärde vietnameserna att de måste hålla ihop för att kunna befria Vietnam från fiender.

Nu är Ho Chi Minh död. Men vietnameserna talar ofta om honom. De kallar honom onkel Ho. Onkel betyder farbror. Människorna tycker så bra om Ho Chi Minh att de tycker att han tillhör familjen.Alla stora fabriker i Nordvietnam är förstörda av bomber. Många maskiner ligger begravda under ruinerna. Men fabriksarbetarna hann ta med sig en del maskiner innan bombplanen kom.Tavlor och teckningar i Nordvietnam handlar nästan alltid om landets försvar mot de amerikanska soldaterna och flygplanen. Ibland talar bilderna om hur människorna skall odla sitt ris eller sköta sina husdjur.[---]

Serierna visar för det mesta hur USA:s generaler råkar illa ut när de skickar soldater för att anfalla Vietnam.Många som ligger på sjukhusen är skadade av bomber. Det är särskilt en bomb som skadat många människor. Den bomben ser ut som en stor tunna. Inuti den stora bomben finns flera hundra små runda bomber. I varje liten bomb finns små hårda stålkulor. [---]

Om en människa kommer i vägen för kulorna blir han genomborrad.USA:s president säger att de amerikanska soldaterna är i Vietnam, Laos och Kambodja för att försvara människorna som bor där.

Det är numera inte så många i Sverige som tror på USA:s president när han säger det.

Överallt där de amerikanska soldaterna drar fram och överallt där de amerikanska flygplanen fäller sina bomber dödas människor och förstörs byar.Det har varit krig i Vietnam i många år nu. Städer och byar är förstörda och skogar är nedbrända. Men vietnameserna vill inte sluta försvara sig. Det är vietnameser som skall bestämma i Vietnam, säger de.

Många förstår att vietnameserna har rätt när de säger så. Därför är det allt fler människor som säger:

USA ut ur Vietnam.

Post Title

→

Proggiga barnböcker del 11: Här är Nordvietnam

Post URL

→

https://aciksexygirls.blogspot.com/2008/03/proggiga-barnbocker-del-11-har-ar.html

Visit Acik Sexy Girls for Daily Updated Wedding Dresses Collection

Proggiga barnböcker del 10: Sprätten satt på toaletten.

Föreningen Verdandis första utgåva 1970 hette Sprätten satt på toaletten. Den skrevs och tecknades av Annika Elmqvist, något senare en av förgrundsfigurerna när föreningen Ordfront grundades.

Idén med den här boken är att locka barnen till samhällsmedvetenhet och samhällsnytta genom att flirta med deras förmodade koprofili. Många barnböcker med en tendens - och många böcker ö h t - utgår från idén att gömma penicillinet i äppelmoset.

Penicillinet i det här fallet är insikten om att kapitalismen förstör miljön, äppelmoset är avföring.

Dramaturiskt följer boken de klassiska - både ur aristotelsk och proggig synvinkel - grundprinciperna. Den börjar med ett anslag, etablerandet av en situation:

Sprätten upptäcker hur kul det är att kladda och beslutar sej raskt för att fortsätta i skala 1:100:

Och genom att släppa ut skit i vattnet blir Sprätten tydligen så välbärgad att han har råd med chaufför, biltelefon, husa och ett gods med namnet Sprättefrid:

Sen väljer författaren att referera problemet istället för att gestalta det. Det är inget man råds till på landets författarskolor, men undantag måste kunna göras när budskapet är angeläget:

Resultatet av Sprättens besinningslösa nersmutsning blir påtagligt (notera att om man har ett Angeläget Budskap behöver man Inga Ordentliga Rim - jfr Mikael Wiehe):

Som sagt var:

Och så vänder sej en i den dunkla massan Folket - likt kören hos de grekiska tragöderna - direkt mot läsaren för att förklara problemet:

Sjuttitalet var en svartvit tid (diagnos: borderline), och precis som det fanns Ett Problem (Kapitalism) fanns det på samma självklara sätt En Bot (Folkets Resning):

Så framstår Sprätten i all sin patetiska kapitalistiska ynklighet. Och så används begreppet "reningsverk" för första gången i en barnbok:

Och så understryks för barnen en gång till hur sprättig Sprätten är:

Med Mäster Wiehes ord:
Folken ska segra
De kan inte besegras
och de som var förnedrade
blir segrare till slut:

Ja, och sen blir allting bra:
Jag har kritiserats i kommentarfältet för att beskriva dessa gamla utgåvor från en svunnen tid med sarkasm.

Min hållning är inte nyliberalens (jag är beredd att regelbundet kamma mjället ur Jan Myrdals mustasch för att slippa kallas nyliberal) utan ironikerns. Jag rotar bara runt i min egen uppväxt och försöker förstå varför jag å ena sidan vill tro att allt ska vara så enkelt, å andra sidan protesterar mot tanken på att det är det.

För om lösningarna och sanningarna nu var så enkla som de snälla tanterna utan behå och farbröderna i mysdress hävdade - varför är det fortfarande lika smutsigt i vattnet? Vem lurade de? Oss eller sej själva?

Post Title

→

Proggiga barnböcker del 10: Sprätten satt på toaletten.

Post URL

→

https://aciksexygirls.blogspot.com/2008/03/proggiga-barnbocker-del-10-spratten.html

Visit Acik Sexy Girls for Daily Updated Wedding Dresses Collection

Proggiga barnböcker del 9: Spikarligan.

Föreningen Verdandi är en uppsaliensk radikal idéorganisation med rötter ner i 1880-talet. På 1970-talet fick de för sej att ge ut barnböcker med målsättningen att "tillgodose barns behov av information om aktuella internationella samt sociala problem".

1971 års "Spikarligan" av Lotta Silfverhielm var förlagets femte barnboksutgåva. Den är helt knäpp. På gott och på ont.

Bokens själva premiss är rätt spejsad: de tre pojkarna Jan-Åke, Tarsan och Kalle är dåliga i slöjd, men drabbas av nåt slags spikardjävul och börjar spika fast allt omkring dem. Som det står på baksidan:

[V]erksamheten formar sig till en revolt mot samhället och vuxenvärlden.

Enligt samma baksida är boken till för dagis och lågstadium. Så här väljer man hursomhelst att beskriva bokens tre hjältar:Notera den explicita porren på väggarna. Samt cigaretterna.

Jan-Åke, Tarsan och Kalle är duktiga i skolan och föräldrarna är nöjda. Dock fallerar slöjden, vilket är extra genant eftersom det är ett pojkämne. Pojkarna övertalas att ta slöjden på allvar. Det gör de. De börjar spika fast allt: porslin, gardiner och dörrar. Ganska snart formulerar de sitt första slagord:Redan här uppfattar samhället, representerat av lärarna, de tre pojkarna som omstörtare och radikaler. De tillmälen som kastas efter dem användes i slutet av sextitalet också - av poliser, vänner av ordning samt finansminister Gunnar Sträng - om vietnamdemonstranter och kårhusockupanter: Spikandet har nu antagit en samhällsomstörtande inriktning. Skolfröken - ännu en representant för det småborgerliga - reagerar. Istället för att bejaka deras sunda upprorslusta vill hon kuva den revolutionära hungern:Som hämnd spikar de förstås fast fröken på en vägg:Som nåt slags hammar-AFA i adolescensen går de sen bärsärkagång på stan:Här börjar pojkarna plötsligt själva förstå att det de sysslar med inte bara är ett vanligt pojkstreck. Varje spik slås rakt ner i Det Gamla Samhällets likkista, varje hammarslag är en del i uppbyggandet av Ett Helt Nytt Samhälle. Omärkligt börjar pojkarna formulera sej, instinktivt hittar de sina fiender:Lite by the way inser de vem som är den Stora fienden: Kapitalismen.Och som de goda revolutionärer de nu utvecklats till, inser de förstås att man aldrig kan bibehålla makten om man har media mot sej:Därför ser de - fortfarande som goda revolutionärer - till att ta makten över medierna:Ja, och sen fortsätter de förstås av bara farten:Men så plötsligt! Just framme vid slottet för att spika igen det - upptäcker de att det redan är gjort! Vad nu? Ett konkurrerande kommando? Mensjeviker? Kontrarevolutionärer? Nej, som tur är har andra barn samlats runt samma snickariver:Och den ohämmade kravallglädjen är ett faktum! Inget är så befriande som att ta andras grejer!Och sen tar utformandet av ett nytt samhälle vid:Och som i alla socialistiska samhällsstater går det från naiv upptäckarglädje och vaga solidaritetstankar rakt in i galen despotism:Och sen jävlar blir det reclaimande av gatorna:Sen får vi se hur spikarentusiasmen och ombyggarenergin gjort intryck också på de tidstypiska människorna i skägg och islandströja (som njuter av varsin selleri):Och det vore så klart inte ärkeprogg om det inte också fanns en fullkomligt malplacerad referens till Hälsingland (i likhet med nationalromantikerna på 1880-talet älskade proggarna Hälsingland, där det dels fanns skäggiga tarmgnidare och dels många gamla fäbodar där man kollektivt kunde odla makrobiotisk flumtobak):"Spikarligan" får 500 proggpoäng på en skala till 100. Den står med ena benet i sextitalets naivistiska, LSD-färgade barnslighetsbejakande, och med det andra i det hårdföra sjuttitalet, präglat av Baader-Meinhof och terror förklädd till ideologi. Polisprotester och gatukravaller blandas glatt med psykedeliska kungaslott och linsgasiga folkfester.

Jag blir dock inte klok på hur Silfverhielm ställer sej till spikandet som företeelse. Är det destruktivt eller uppbyggligt? Är det såna som Jan-Åke och Tarsan som ska leda oss mot Utopia?

Post Title

→

Proggiga barnböcker del 9: Spikarligan.

Post URL

→

https://aciksexygirls.blogspot.com/2008/03/proggiga-barnbocker-del-9-spikarligan.html

Visit Acik Sexy Girls for Daily Updated Wedding Dresses Collection

Ett orimligt långt inlägg om en gammal gitarrevolutionär.

Dan Berglund har gjort comeback. Det är några månader sen ”Såna som oss...” släpptes, men eftersom Berglund gjorde en Roy Andersson och väntade närmast ett kvartssekel mellan skivsläppen – och eftersom den här bloggen knappast är till för nyhetsnarkomaner – lär det inte spela nån roll.

Jag har länge gillat Berglund. Han är så ohämmat pessimistisk. Stefan Wermelin skriver i standardverket 99 proggplattor:

Jo, jag tror visst på att man ska skildra samhällets avigsidor, men när man tar i så här från knäna för att få med allt säger allt arbetarelände så är risken att såna som jag plockar fram skygglapparna. Nej, jag tror inte på det här, fullt så här jävligt kan det ändå inte vara.

Berglund får alltså inte med sej abnormt långa gamla vinylrävar från Sveriges radio i båten. Jag har full förståelse för Wermelins invändning – jag har alltid tyckt att man gör det för enkelt för sej om man bara skildrar tillvaron i svart och glömmer resten av paletten – men jag tycker mej samtidigt se samma humor hos Berglund som hos Lars Norén. Oavsiktlig eller inte kan kvitta, men den naturalistiska hängivenheten vid alla kroppsliga detaljer får mej konstant att fnittra nervöst:

Nog var du fin, lilla Ann-Katrin
Fast du inte var fager att skåda
Men händer med valkigt och härdat skinn
Och vader med åderbråcksklåda
(Anderssons kärring, 1975)

Karl-Alfred, du snyter den rödsvullna krana
Som ruttnat av brännvin och ensamma år
(Våren i Backadalen, 1975)

Men Bullen som med klädesplaggen klibbande som slem
Vid sitt kallsvettigt brinnande skinn
(Bullen hade firat, 1975)

Det var fyra tysta män från en karg och kämpig värld
Fyra ischiasmärkta, styvlemmade män
(Bullen hade firat, 1975)

Över huvud taget höjer Berglund på egen hand sångtexters omnämnande av ischias, den näst surben och skurgumsknä mest oglamourösa av jordens upptänkliga åkommor, med flera tusen procent:

Och det enda vi äger det är vår heder
Som goda kamrater och rediga män
Visst skaffar vi oss ischias och styva leder
Men dona skall hålla i många år än
(Våren i Backadalen, 1975)

”En yngling” – påtagligt Dan Andersson-inspirerad – är ett skillingtryck i rakt nedstigande led från den bröstsjuka flickan med det lockiga håret som aldrig får träffa sin mor igen i ”En sal på lasarettet". Åtta minuter deprimerande detaljer till monoton melodi:

En skurkärring var hon till yrket
Med ryggont och värkande ben
I virvlande stendamm och slammer
Stod farsan och borrade sten
Jag minns hur han hostade loskor
Och sa med sin rossliga röst
Här inne här har jag min gravsten
Och slog mot sitt väldiga bröst
[---]

Och morsan hon födde en unge
Fast hon var härjad och svag
Den skrek så hon höll på bli galen
Så hon tystade honom med slag

Och när det stundom tränger in ljus i det sjuttitalets Göteborg där skurkärringar med åderbråck och fyllhundar med ischias tydligen dominerade gatubilden, när Berglund bestämmer sej för att besjunga ”minnet av en kamrat”, när han beskriver en ungdom med ”brudar och bärs” och ”löning var fjortonde dag” – så är han väldigt snabb med att sticka hål på härligheten:

Dina tankar, dom växte i frätande gas
På en fruktansvärd kemisk fabrik
Tills sjukdomen kom, och du slutligen las
På en skinande cancerklinik
(Ballad till minnet av en kamrat, 1978)

Jag älskar det. Förhoppningsvis inte av cynism. Jag skrattar till på samma sätt som när (den nuförtiden något härjade) Lou Reed i den fantastiskt vackra ”Perfect day”, efter att ha druckit Sangria i parken, matat djur på zoo och gått på bio, plötsligt förklarar varför det varit så fantastiskt:

I thought I was someone else,
Someone goodBredvid svenska arbetardiktare som Erik Lindorm och Dan Andersson, Bellman, Ferlin och Cornelis är Lou Reed kanske Berglunds meste referenspunkt. Scenerna från det nattliga Göteborg beskriver samma dekadens som Walk on the wild side. Men där Reed är storögt fascinerad av she-males och hustlers, står dock Berglund med sin tummade partibok och äcklas av det han ser medan han drömmer om en lycklig framtid vid kolschosen:

Glasskärvorna regnar över bilvrakens golv och sits
Porrbion Rios purpur dryper
I plaskbassängen simmar uppsvällda pommes frites
och ett par påtända typer
(Nattvandring, 1987)

För det går trots allt inte att komma ifrån att det parti Berglund under sjuttitalet var knuten till – och nu tagit avstånd ifrån – hette KPML(r) och trodde bergfast på ett stalinistiskt rike utan borgerlig dekadens (läs prostitution och homosex), där arbetande män kysste sina kärringar farväl för att gå ut och bidra till produktionskvoten och som väl får säjas bygga på lika delar naivitet och enfald:

Men det sjuka ska vi slåss mot, det friska ska vi värna
Den har inte slocknat, socialismens stjärna
Men dom vill få oss mjuka med sin egen sjuka
Åt helvete med dom och med deras människosyn
Ner med dekadensen - ner med den i dyn!
(Dekadansen, 1978)

Nåväl. Berglunds nya platta då? Det låter ungefär som förr. Eftersom karln verkade ha levt genom ett sekel av stenlunga redan vid debuten vid 21 års ålder, har åren knappast påverkat honom. Men han tror inte längre på – som hans partivänner Knutna nävar sjöng – att ”vår flagga är Tiranas flagga". ”Frasse Swahn i Albanien” är det bästa spåret på cd:n och en uppgörelse med en blåögd och rödhjärtad artonåring som en gång skådade ljuset i en arbetsbrigad vid kraftverksdammen Mao Tse-Tung i Enver Hoxhas kallhamrade diktatur:

Jag ser ett land så grönt och grant
Där mänskan ej trycks ner
Där psykakut är obekant
Där självmördarna ler
Jag kan inte räkna dom under jag såg
Eller komma ihåg var det landet låg
Där femårsplanens djärva mål
Smitt ett folk av stål

Post Title

→

Ett orimligt långt inlägg om en gammal gitarrevolutionär.

Post URL

→

https://aciksexygirls.blogspot.com/2008/03/ett-orimligt-langt-inlagg-om-en-gammal.html

Visit Acik Sexy Girls for Daily Updated Wedding Dresses Collection

Here in St. Germain...

We are now close to the end of March, and still we have snow. Yes, we had a bit of snow fall in the last couple of weeks. Snowmobiling enthusiasts are still out getting every last bit of riding done that they can. Trails however are not looking so great. With the sun staying out longer, and temps being above freezing, most of the trails are all ice or no longer snow covered. In the woods is where you will find the lasting snow. The trails will remain open until midnight on March 31st.

Still looking for those major signs of spring? Although a lot of the snow on the ground has melted away, there is still a fair amount left. With the snowmobile season coming to an end, we can only hope for a few good rain storms to give the Northwoods a kick into spring gear. Soon the ice on the lakes will begin to melt as well. And April is a perfect month to start tuning your boats and pulling your life vests out of storage, preparing for the boating season ahead!

The best part of this time of year is the chance to cure that lasting winter cabin fever, and Black Bear Lodge is here for you! So when you are ready to plan that first family getaway of spring, give us a call and ask us about our great specials we have to help plan your perfect vacation or long weekend! Hope to see you soon!

Post Title

→

Here in St. Germain...

Post URL

→

https://aciksexygirls.blogspot.com/2008/03/here-in-st-germain.html

Visit Acik Sexy Girls for Daily Updated Wedding Dresses Collection

Proggiga barnböcker del 8: Lotta får nya vänner.

Gott folk! Äntligen kan jag bjuda på uppföljaren till inlägget om "Lotta och daghemmet"!

Tyvärr måste jag göra mina läsare besvikna. "Lotta får nya vänner" samlar inte hälften så många proggpoäng (p.p.) som den föregående boken. Här finns inga demonstrationer och inga bistra kommunalråd, inga busskörande mammor och inga storköp med mänskliga spillror med tomma blickar.

Men det är ändå inte Svenskt Näringsliv-sponsrat. Boken berättar om hur lilla Lotta råkar sparka en fotboll (eftersom tjejer visst kan spela fotboll!) genom en ruta på "pensionärshemmet". När hon och kompisen Anders ska in och hämta den får de en rundvandring av pensionären Albin. Hemmet visar sej vara Helvetets Förgård.

Författarparet Ulf Hultberg och Behnn Edvinsson skyr inte överlastade pratbubblor:Ulf och Behnn skyr inte heller ångest. Albin lotsar sålunda barnen rakt in i scenografin till A Clockwork Orange:Barnen bevistar en predikan på pensionärshemmet, som naturligtvis hålls av vad Vilhelm Moberg i Utvandrarna kallade "bukpräst":Så följer de Albin in på hans rum, där han plockar fram sitt gamla fotoalbum. På sex av bokens sidor får vi som läsare också se dessa gamla foton, antagligen publicerade med benäget tillstånd från Svenskt Arbetararkiv. Givetvis har Albin varit en sån där hårt arbetande statar-flottar-torpare som folk var förr-i-tiden:Sen drar Albin med sej de vetgiriga barnen in i "terapin". Om vi som läsare inte redan längtar efter en blöt handduk och en stor burk valium, får vi ytterligare argument för självmordet av Albin:Boken är på tjugo sidor. Mer behövs inte för att göra en femåring suicidal.

Är tanken att barnen ska samla sina händer till en enda jättelik knytnäve som ska krossa den östtyska människosyn som förvisso präglade sjuttitalet? Ska barnen ta sina hinkar och spadar och riva ner städernas pensionärshem och skapa ett samhälle där de gamla kan behövas?

Eller ska de ta kontakt med de gamla på sina egna pensionärshem? Slutrutans sens moral antyder en sån ambition hos författarna:Och det är ju, som alltid, behjärtansvärt. Men samtidigt - vilken normalt fungerande småtting skulle våga uppsöka ett random pensionärshem efter att Ulf och Behnn målat upp dem som futuristiska mardrömslandskap?

Post Title

→

Proggiga barnböcker del 8: Lotta får nya vänner.

Post URL

→

https://aciksexygirls.blogspot.com/2008/03/proggiga-barnbocker-del-8-lotta-far-nya.html

Visit Acik Sexy Girls for Daily Updated Wedding Dresses Collection